Anna Hövenmark

Handlingens optimism är bättre än tankens pessimism

Hoppa till: Innehåll | Sidokolumn | Sidfot

Gruvor – dialog, politik o ekonomi.

31 augusti, 2014 (10:12) | Gruva, Jokkmokk, Politik | Av: anna

I veckan som så hade Jokkmokks kommun den fjärde medborgardialogen om gruvan. Fyra ministrar var inbjudna – det kom en statssekreterare – Håkan Ekengren.

Han var skicklig, det ska medges, på att inte svara – eller svara så att jag fläckvis inte alls förstod men det är kanske en konst som vi politiker kan, även om jag innerligt hoppas att jag är dålig på det!!

Han hade ett rakt svar och det var på frågan om vad som händer om det företag som bryter malmen går i konkurs och det inte finns några tillgångar, vem blir ansvarig. Skattebetalarna i värsta fall, var hans svar som var klart och rakt – det enda…

Jag gillar dessa medborgardialoger – det har gjort att tonfallen har blivit klart bättre mellan oss som inte tycker lika, känns det som i alla fall och det beror helt säkert på dessa dialoger där frågorna varit många o svaren kanske inte lika många men ändå bra.

Läste i helgens Dagens Nyheter två helt olika dimensioner på detta med gruvor och eventuell avgift/skatt.
Först ut två debattörer som jag nog inte skulle vara överens med vid en eventuell diskussion, de menar att det verkligen skulle vara förödande med en högre avgift på vad som plockas upp och att det skulle minska sysselsättningen i Norrland, bl.a. därför att ”Den höjer kostnaden per utvunnet ton malm, vilket innebär att fattigare partier av en malmkropp eller fattigare fyndigheter aldrig blir exploaterade”
Jag ser att en av debattörerna säger sig vara ”oberoende rådgivare till regeringar i gruvfrågor” – en sak vet jag, något som oberoende, det finns inte!! Inte i alla fall när det gäller att plocka upp mineraler för en ekonomisk vinning!

Andra artikeln i samma tidning berättar en helt annan historia, där står det att privatägda bolag grävde upp metaller för 12,5 miljarder kronor år 2013 och av dessa betalades totalt 1,2 miljoner i minieralavgift till staten. Enligt artikeln motsvarar det ungefär kostnaden för att utbilda 12 elever i gymnasieskolan…

I den första artikeln menar man att ”det viktiga är inte om resursen är ändlig eller inte, utan om den är knapp i ekonomisk mening” – hela artikeln vittnar om en syn på de resurser som jorden ger oss ska användas så fort som möjligt medan det är ekonomiskt lönsamt. Inte en tanke på kommande generationer eller att vi faktiskt håller på att konsumera ihjäl oss!
I den andra visar man på vad det kostar oss – en forskare på Linköpings universitet, menar att statens subventioner till gruvnäringen är över 30 miljarder kronor årligen och det handlar bland annat om lägre energiskatt, lägre koldioxidskatt och gruvanpassade satsningar på väg, järnväg och hamnar.
Alltså – det kostar mer än det smakar!!

Nu i slutet av veckan så har vi höstmarknad i Jokkmokk, det debatteras i alla politiska montrar och ofta just om gruva. Det lokala valet kommer att bli intressant.Jag har åtminstone hört en som klart sa att hens röst skulle gå till det partiet som bestämt sade nej till gruvan i Kallak. Finns två partier i Jokkmokk som är tydliga där, Mp och Samernas Väl. (V)i och Fp har olika åsikter inom partierna och resten är helt för en brytning. Även om det sägs att valet inte handlar om det så tror jag nog att det gör det ändå, i alla fall lokalt i Jokkmokk.

Jag har full respekt för dem som är positiva – helt klart ser man arbetstillfällen som en viktig anledning men min oro är den här:

IMG_4960

Lärorik debatt!

25 augusti, 2014 (11:07) | Gruva, Miljö, Politik | Av: anna

Igår var jag på ett gammalt gruvområde och debatterade.
Det var egentligen som vilken debatt som helst MEN omgivningen var speciell – nämligen ett gammalt gruvområde vid namn Nautanen. Jag har aldrig varit där tidigare så det var intressant.
Jag fick veta att 1898 upptäcktes kopparfyndigheten och hela gruveriet drog igång så småningom. Det fanns ett samhälle med allt vad det innebär, med torg, skola, post och ölbryggeri. Allt försvann 1927 UTOM högarna och läckorna av kopparsulfat. En jokk i närheten är helt steril på grund av detta och om man tänker på att det läckt ända sedan 1927 (å kanske lite tidigare när brytningen började) så har det läckt ut en hel del genom åren.

Tydligen så har staten velat gå in med medel för att sanera området men nu har Boliden prospekteringstillstånd vilket gör att man vill ”vänta och ser”.


Några bilder från området.

Det var Naturskyddsföreningen som anordnade debatten och vi var flera riksdagspartier som deltog, dock inte moderaterna och SD, vilket kanske inte är så förvånande. Även Sametinget var representerat vilket var bra så även den samiska sidan av saken kom fram i debatten.
Det var lite trist att Gällivare kommuns politiska ledning inte var representerade – trots inbjudan – som de valde att inte svara på.

Det var en bra debatt men jag tyckte liite synd om Stefan T från Centerpartiet. Han blev hårt åtgången, mycket på grund av vad hans partiledare Annie Lööf har uttalat sista tiden. Jag konstaterar att det inte kan vara enkelt att vara centerpartist idag!

Det som däremot gladde mig var att det fanns en samstämmighet om att gruvor inte ska finnas i skyddade områden, som blev mycket aktuellt genom att Bergstaten har beviljat undersökningstillstånd i Jelka-Rimakåbbå området som är ett Natura 2000 område.

Förövrigt så var det roligt att få se min idol i bloggsfären på rik´t: Nils Harnesk, som trots sin politiska hemvist hos S, är mycket gruvkritisk och alltid bygger sina inlägg på fakta som han måste lägga ner mycket energi på att få fram. På hans blogg kan ni läsa mer om de olika gruvor som de besökte under helgen.

Är man det minsta intresserad av just gruvfrågor och miljö så ska man ha hans blogg som favorit…

Nu börjar valrörelsen!

17 augusti, 2014 (09:54) | Politik | Av: anna

Så är det – bara som en liten varning till er som läser min blogg men absolut inte tycker som jag! För jag vet att ni finns….
Den kommande månaden kommer min blogg – nästan – enbart att handla om politik.

Igår var jag i Luleå på valupptakt och det var verkligen trevligt och upplyftande. För första gången tyckte jag att det här med valrörelse – det kan vara både skojigt och trivsamt.

Glad efter att ha lyssnat på Ronny Eriksson och hans guldkorn som: ”Förut skulle man vara solidarisk – nu ska man vara solid och arisk” eller hans beskrivning av den borgerliga ekonomin: Hästskitsekonomin – ge hästen mycket mat så skiter den mycket = mycket mat till småfåglarna! Alltså, mycket till de som har så kommer det småsmulor till oss andra!

Glad efter att ha lyssnat på (v)år partiledare som säger att ”Den här valrörelsen handlar om vilket Sverige vi vill ha!” och det är ju helt sant!
Vilket Sverige vill vi ha? Jag vill ha ett Sverige som bygger på olika byggstenar: Omtanke, solidaritet, jämlikhet – ett samhälle där vi hjälper varandra när behov finns och ett samhälle där vi bidrar till att göra det möjligt.

Usch, säger nån – floskler! Visst, det kan man tycka men om jag inte har en bild framför mina ögon om hur jag vill att det ska vara, hur ska jag då kunna veta vad jag ska arbeta för?

När jag for hem på eftermiddagen så hör jag på nyheterna om vår statsministers tal och blev först riktigt glad eftersom han var mycket tydlig med att ”vi måste öppna våra hjärtan mot de som nu kommer att behöva oss och vår hjälp” kanske inte exakt formulerat så men andemeningen.
Bra, tänkte jag – ända till dess att han blev intervjuad om det han sagt. Då förstod jag att det återigen var ett utspel som inte hade någon som helst betydelse eftersom han i och med det han sa glatt spelar SD rätt i händerna!
Det framkom nämligen att några förändringar i välfärden inte kan göras, eftersom dessa – eventuellt – kommande flyktingar kommer att kosta så mycket att vi inte kommer att ha råd med något som helst! Jippi ropade säkert Jimmy Åkesson – äntligen har Reinfeldt förstått!!

Det är för eländigt när man sätter välfärden i motsats till om vi kan hjälpa de stackars människor som är på flykt från krig och död!
Det är precis det jag vill motverka i mitt politiska liv!

För er som bor i Jokkmokk: Imorgon, måndag, kommer vi att finnas här, på vår inlandsbaneturné! Kom å fika, ta en smörgås och prata politik:

Inlandsbanansturne

”Den gamla kommunisten…”

12 augusti, 2014 (18:23) | Politik | Av: anna

Ovanstående är ett citat som är vanligt förekommande i borgerlig press – på deras ledarsida.
Oftast verkar den dyka upp då argumenten tryter och man liksom inte har mer att komma med när man inte klarar debatten med V.

Markus Larsson har i Aftonbladet skrivit följadne:
”Redan nu kallas vänsterpersoner som kritiserar vinsthunger inom sjuk- och äldrevården för kommunister. Medan folk som vill sänka skatter stämplas som borgarsvin och fascister. Till och med Ebba Gröns gamla och smågulliga punktrudelutt ”Beväpna er”, som få har tagit på allvar de senaste 30 åren, får i dag – i dag! – en moderat toppolitiker att rasa mot ”Sommar i P1”.

Vad är det som händer?

När röken lagt sig i september kommer Sverige ändå att ledas av en kompromiss. Landets två största partier kommer fort­farande vara så lika varandra att det krävs ett DNA-test för att skilja dem åt. Och fascismen kommer, i form av SD, antagligen att få ännu fler mandat i riks­dagen.

Vi lever sannerligen i ruttna tider.”

Å så mycket jag instämmer i det!!

Jag tycker verkligen inte om vilket sätt som den politiska debatten har försämrats.
Är det kanske så att eftersom partierna nu är så lika så har man inget annat att sätta emot än att allmänt prata skit om varandra. Moderaternas tv-reklam är ett talande exempel på det. En säkerligen mycket dyr tv-reklam som helt och hållet går ut på att prata om någon annans politiska tillkortakommanden känns inte seriöst!

Det är en avigsida av politiken som jag verkligen inte tycker om! Vart är vi på väg när visionerna om en framtid inte finns? När politiken bara blir en tårtkastningstävling – eller tårtbakningsdito – så ser inte jag vad respektive parti verkligen vill.

Varför vågar man som politiker inte stå för vad det står i partiprogrammet? Har vi verkligen så lite förtroende för svenska folket så att vi inte vågar beskriva hur vi ser på framtiden?
Jag hittade en skribent som menade att vi som bedriver en valkampanj borde utgå från att alla väljarna är dumbommar: ”Om man låter bli att smickra sig själv som människa så är vi rätt enfaldiga. Vi vill ha enkla budskap, gärna entydiga.”
Det tror jag inte på – jag tror att väljarna inte alls är några dumbommar utan att de som enbart vill ha enkla besked helt enkelt är fullständigt ointresserade!
Å det ser jag som ett klart värre bekymmer!

Politik är viktigt! Allt omkring oss är politik och att människor är ointresserade är ett mycket dåligt betyg åt oss som ägnar oss åt just politik!
När jag träffar människor som säger att de struntar i politiken blir jag lätt upprörd!
Varför, frågar jag, varför?
Ofta får jag svaret att de lite generellt tycker att alla politiker är skurkar eller nåt sånt men det resonemanget köper jag inte!
Det finns en oerhört stor fördel med vårt land – det är helt fritt att engagera sig, att organisera sig och det är fantastiskt trist att många väljer att inte göra just det! Utan väljer – av ointresse – att lyssna på de enkla lösningar som t.ex. SD har utan att fundera på konsekvenserna av dessa lösningar.
VI människor äger vår framtid! Om vi väljer att totalt ignorera de möjligheter som det ger oss – då är vi illa ute.

Till sist – en liten reklamfilm, för det som JAG tror på:

Inga vinster i välfärden.

16 juli, 2014 (19:03) | Politik | Av: anna

Jonas Sjöstedt höll ett tal i Almedalen – precis som alla andra partiledare. Han pratade mycket om ”Inga vinster i välfärden” vilket är bra – i alla fall enligt mitt sätt att se det.

Blev därför lite förvånad – nja, egentligen inte förresten – när jag sedan såg i Dagens Nyheter omsorgsminister Maria Larsson (KD) säga att: de pengar som V vill satsa på att bl.a. stötta personal som vill ta över välfärdsföretag ”aldrig kan ersätta de företag som V vill stoppa”
NÄ MEN – vem har sagt att det skulle göra det? Inte Jonas, inte jag – faktiskt ingen vänsterpartist alls!
Vi vill att en hel del av dessa företag ska tillbaka till den offentliga sektorn MEN om man vill arbeta på ett annat sätt så ska man kunna göra det – men utan att stoppa vinsten i den egna fickan utan använda dessa medel och återinvestera dem i verksamheten.

Det blir lite som när herr Wallenberg oroligt blir intervjuad i Financial Times: “If there is a new government and if they change the rules – be that on taxation, labour, a number of different things – the risk you are running is that you see entrepreneurs leaving the country or electing to do other things,”
Jonas svarade att ”Din oro är befogad”

Det som jag tycker är så intressant är att världen – och framförallt Sverige – tydligen inte haft någon ekonomi – ja, knappt nåt liv alls faktiskt, före 2006! Dessa oroliga finansmänniskor fanns tydligen inte alls då och framförallt måste de ha varit mycket fattiga!
Vi hade inga hamburgerrestauranger – ja inte några krogar överhuvudtaget, inga apotek, inga bilprovningar, ej heller några skolor värda namnet för att inte tala om stackars Stockholmare som heller inte kan ha haft någon sjukvård alls!! För att inte tala om hur skitigt det var i varenda hem – eftersom RUT inte heller fanns före 2006! (OBS: ironi)

Huvva – livet måste ha varit eländigt då i början på 2000-talet…då alla ”entrepreneurs leaving the country or electing to do other things,” – för det måste de ju gjort…eller hur?? Sedan kom de galopperande tillbaka till Sverige runt januari 2007 – eller??

MEN visst är det så att det offentliga inte alltid fungerar eller fungerat perfekt men det finns en sak som gör att jag vill ha vår gemensamma välfärd offentlig och det är just för att den är offentlig. Offentliga sektorn finns under offentlighetsprincipen – vilket innebär att medborgare har möjlighet att ha full insyn i vad våra gemensamma pengar används till – så är det INTE i privata företag. Det finns en logik i att Friskolor inte vill att offentlighetsprincipen och meddelarskydd även ska gälla dem. Det skulle innebära att de var tvungen att visa vart pengar går, ge sin personal möjlighet att öppet kritisera – eller lovorda – verksamheten. Nog är det väl märkligt att 13 procent inte skulle driva vidare sina skolor om offentlighetsprincipen, så som den gäller för kommuner, skulle bli verklighet för friskolor. Nio procent säger att de inte skulle driva vidare sin verksamhet om meddelarfrihet infördes.”

Man vill helt klart inte arbeta under samma premisser som de ofta kräver att den offentliga verksamheten som de kritiserar ska ha! Låter det virrigt – jo, det är det!
Dessa stora riskkapitalbolag vill ha god insyn i vart de offentliga medlen går – så länge som dessa medel inte går till dem själv! För då är det tydligen bra med lite hemlighållande så de inte behöver redovisa vad som händer med de gemensamma tillgångar som de förfogar över!

386237_346988051996651_438474592_n

Hur menade han – egentligen?

6 juli, 2014 (10:02) | Politik | Av: anna

images
Såg på debatt från Almedalen, på TV, på fredag kväll, det skulle debatteras landsbygd/storstad och det faktum att Sverige är det land i världen där urbaniseringen går fortast just nu.
En man, Martin Borgs, som bodde i Garbenberg, sa något om att folk fick bo vart de ville bara det inte skedde på någon annans bekostnad.
Tänkte inte så mycket på det – det var en mycket dålig debatt – men sedan började jag fundera på vad han egentligen menade. Menade han att vi, var och en, ska betala för infrastruktur i form av vägar, bredband, telefoni osv helt ur egen ficka?
Han satt och sa att HAN skötte sitt företag från landsbygd eftersom det fanns bredband och att HANS bygd hade det jättebra eftersom det fanns en lönsam gruva, och han bodde alltså inte där på någon annans bekostnad.

Så jädra dumt – klar att han bor där på någon annans bekostnad! Har HAN betalat sitt eget bredband, alltså möjligheten att ha det? Har han – eller kommunen – betalat riksvägarna som passerar hans ort? Har han betalat möjligheten till sjukvård, skola osv helt ur egen ficka? Nä, jag är helt övertygad om att det har han ju inte!

Även vi har ett fantastiskt bredband men det har vi tack vare att staten bestämde att det skulle finnas bredband på så många platser som möjligt i vårt avlånga land och en aktiv kommunledning som på den tiden förstod vikten av just bredband. Det enda maken o jag betalade var 1500 kr för att få fram kabeln till huset och sedan 1500 kronor för att få det inkopplat.
Gruvan i Garpenberg – den betalade garanterat inte helt sin egen infrastruktur – det har bl.a. vårt län, bidragit med med eftersom staten säkert använder inkomster från de naturtillgångar som Norrbotten genererar till att bygga just vägar, bidra till bredbandsutbyggnad osv!

Sedan får vi inte glömma att hans nuvarande välmående sker på bekostnad av kommande generationer – när gruvan är tömd finns inget kvar!!

Jag blir så irriterad på självgoda människor som vill göra sken av att de lever autonomt! Det gör de inte – de är en del av samhället och jag bidrar gärna till att de har ett gott liv var de än väljer att leva men blir riktigt förbannad när de tror att det inte sker på någon annans bekostnad!
Ska bli spännande att se hur han gör när han blir gammal och behöver ett äldreboende – betalar han det helt själv? Om han ramlar och bryter benet – köper han sitt eget gips och åker till närmsta läkare och betalar hela kostnaden själv?

En partikamrat till mig – en urstockholmare vid namn Karin – och jag diskuterar ofta det här och det som är så intressant är att vi har inte så olika åsikter om just detta med urbanisering! Det är inte per automatik bra för Stockholm, Göteborg och Malmö att resten av Sverige flyttar dit! Bostäder måste byggas, vatten och avlopp, vägar, tunnelbana, pendeltåg och dess spår ska finnas och det sker absolut på någons bekostnad!

Om man är delaktig i ett samhälle så bidrar, förhoppningsvis, alla till samhället vilket per automatik gör att vissa saker som jag i olika faser i livet behöver absolut sker på någon annans bekostnad, MEN det finns också faser i mitt liv där jag bidrar till någon annans behov!!

Damned if you do, damned if you don’t…

25 juni, 2014 (18:27) | Jokkmokk, Privatliv | Av: anna

Jag arbetar inom socialtjänsten i Jokkmokks Kommun. Ett mycket intressant arbete som jag tycker om. Jag är stolt över mitt arbete, på precis samma sätt som jag var stolt över arbetet på Försäkringskassan.
Jag kan förstå att det finns de som tycker att ovanstående mening är väl högtravande men den är inte desto mindre sann!

Jag är stolt över att arbeta tillsammans med människor som absolut inte valt jobbet för att de ska tjäna stora pengar – för det gör man, som bekant, INTE om man arbetar inom vård, omsorg eller bistånd…
De har valt jobbet därför att de vill göra nytta och fylla sina dagar med något meningsfullt!

Jag tycker vårt arbete är viktigt, jag är helt övertygad om att vi gör nytta – både på Försäkringskassan och inom Socialtjänsten – och jag är glad över att vi, trots vissa politiska försök, fortfarande har ett samhälle med vissa möjligheter till stöd och hjälp.

Rent politiskt tycker jag det är förskräckligt hur det försöks, och till stor del, lyckats försämra det skyddsnät som tidigare fanns – men nu var det inte riktigt det jag ville skriva om…

Utan jag ville skriva om att jag blir ledsen när jag läser en blogg som heter: ”Ring aldrig till soc”. Jag har läst den under några månader för jag tänkte att jag ände kanske skulle kunna förstå och framförallt tänkte jag att jag säkert kan lära mig något men jag inte känner igen mig.
Att vi skulle bidra till att: ”En dag, utan förvarning kommer polisen och ska hämta hennes småsyskon” finns inte i min sinnevärld eftersom det inte fungerar så, inte i min verklighet. Jag skriver så – i min verklighet – eftersom jag naturligtvis inser att bloggens författare har sin verklighet!

Samtidigt kan jag läsa i tidningarna om olika fall där man ställer frågan varför vi inte bara stormar in och ”utan förvarning kommer och ska hämta hennes småsyskon” så meningen i rubriken är helt relevant. Hur vi än gör – så gör vi fel!

Vi gör så ofantligt mycket bra som aldrig någonsin märks eftersom de som får hjälp av oss ytterst sällan berättar om det!

Å det är det som jag är stolt över!
Våra sekretessregler gör att vi aldrig kan gå i svaromål på olika påståenden, vi kan aldrig heller berätta om det vi gjort bra!
Så ska det också vara – sekretessen ska hållas hårt, men det ska erkännas – ibland hade jag verkligen velat berätta! Både nu i mitt nuvarande jobb och under min tid på kassan.
Det innebär att de som arbetar inom den offentliga sektorn mycket sällan får beröm, de får sällan veta att de gjort ett bra jobb – jo, från sina kollegor och chefer naturligtvis, men sällan eller aldrig från personer utanför organisationen.

För visst är det så att vi gör fel ibland, vi är bara människor vi med – och jag hoppas att vi lär oss något av de felen och inte gör om dem!
Men att hela vårt arbete skulle bestå av fel – det ställer jag inte upp på!

Helt klart finns det en och annan lag som kanske inte har den bästa formuleringen – så där har onekligen politiken en viktig roll – men att vi som arbetar med Socialtjänstlagen, Socialförsäkringslagen, LVU, LVM eller LSS o.s.v alltid bär oss illa åt eller ständigt tar fel beslut – det är helt enkelt inte sant!

Så till alla inom den sociala sektorn, vare sig den är i statlig eller kommunal organisation, vill jag säga: Att förutom att följa de lagar och paragrafer som finns så ta Eleanor Roosevelt’s citat med er:

Skärmavbild 2014-06-25 kl. 18.58.27

Månne att det närmar sig ett val…

16 juni, 2014 (19:54) | Politik | Av: anna

Satt i bilen igår kväll på väg hem från partistyrelsen i Malmö och på väg hem efter en spännande vecka med allehanda politiska äventyr.
Då hör jag på radion ett reklaminslag som verkligen flyttade mig tillbaka till 30, 40 eller 50-talet då valaffischerna såg ut t.ex. så här:

Affisch 30_talet

Visserligen är jag född på 50-talet men har ju sett dessa skräckinjagande affischer genom hela den hyfsat moderna tiden.

Reklaminslaget i radion gjorde i alla fall att jag bytte kanal. Det handlade om den unge man som arbetade som servitör och som inte ville drabbas av ”dubbelstöten…” och inslaget ville verkligen skrämmas – det visade sig att det var Svensk Besöksnäring som låg bakom inslaget och då blev det ju mer logiskt. De vill naturligtvis inte förlora den förmån som den minskade momsen innebär.
Kan jag iofs förstå MEN säg det då!!
Försök inte få det att framstå som om en röd(are) regering än den som sitter nu plötsligt skulle se till att samtliga anställda inom branschen skulle bli arbetslösa eller att varje hamburgerkedja skulle bli tvungen att lägga ner för det tror jag inte på.
MAX, McDonalds, Burger King och Restauranger av alla de slag fanns låååååångt innan borgerligheten tog över makten. Så det så!!

Förövrigt kan jag tycka de gamla affischerna är ruskiga och vill verkligen inte se den typen igen, eller vad säger ni:

barnen
lägreskatter

Så fel det kan bli…

7 juni, 2014 (09:49) | Jokkmokk, Politik | Av: anna

index

Läser i våra lokala tidningar, och till och med i Flamman (länken går bara till tidningen – inte till den korta notisen..), att de äldre i Jokkmokk numera ska få äta kall mat…

Vet att finska medier har ringt till vår socialchef och undrat över ”den nya given med raw food” och flera medborgare i kommunen som jag mött har varit mycket upprörd över detta.

Jag gnäller ofta över att media inte finns i kommunen, och här är ett nytt bevis på att det inte blir bra när man bara akutrusar/ringer hit när man tycker att man är en skandal på spåren och sedan tar man inte riktigt reda på fakta vilket naturligtvis kan bero på att man inte hinner eftersom fakta lättast fås tag på när man är på plats…

För nu var det ju inte så att alla gamla skulle få kall mat utan det var istället så att tanken är att köra ut kall mat som sedan värms i respektive hem!
Men det kanske inte var lika roligt att skriva, eller göra ett reportage om på Nordnytt?
(Fast Nordnytt kom faktiskt hit – såg M Nyberg i kommunhuset, vilket hedrar dem…)

Jokkmokks Socialtjänst har ett prognostiserat jättestort underskott och behöver få ner kostnaderna! Så är det absolut och Jokkmokk är inte enda kommunen som har det så och det gör att jag funderar över vad det beror på.
Jag vet att jag lite talar i egen sak eftersom jag arbetar inom socialtjänsten men jag har tidigare som politiker suttit i Socialnämnden och jag har också tidigare varit delaktig i hur budget sätts. Jag tror att politiker måste fundera över fördelningen av de medlen som finns och jag menar inte bara den lokala politiken utan även den på riksnivå.
Det finns ett stort centralt lag- och regelverk som styr verksamheten inom socialtjänst, och även inom skolan, som kommunerna inte kan göra så mycket åt. Lagen ska följas och lagarna är ofta riktigt bra, de är skrivna för dem som behöver stöd via oss men de skapar onekligen problem för de små kommunerna som får fler pålagor men inte mer ekonomi för att klara av att följa dem.

Sedan tycker jag också att vi någonstans måste börja fundera över vart kommunens skattepengar ska gå? Vad är viktigt? Att pengarna inte räcker till allt borde varje person veta eftersom alla har en egen, privat, budget att förhålla sig till. Kommunens budget fungerar likadant, det finns inga guldbyxor gömda i någon kommunal garderob.

Och apropå guldbyxor så blev jag intervjuad angående återbäring från Vattenfall och så blev även C, M och S. Både M och S hävdar att det skulle förstöra skatteutjämningssystemet men det förstår jag inte eftersom man har skatteutjämningssystem även i Norge. Blev också konfunderad över S uttalande som menade att det då skulle bli alldeles för bekymmersamt med rika och fattiga kommuner, det förstod jag ännu mindre – menade hon att vi inte har den problematiken idag? I så fall vill jag informera om att det har vi!
Det är en gigantisk skillnad mellan rika och fattiga kommuner idag – eller var det så illa att det skulle bli ”fel” kommuner som skulle bli rika??
För som det nu är tycker jag att det mer är ”Att ta från den fattige och ge till den rike..”

rika-och-fattiga

Oroande!

1 juni, 2014 (18:10) | Politik | Av: anna

Valet till EU-parlamentet har varit och farit. Mitt parti i lilla Jokkmokk har inte varit så aktivt som vi kanske borde varit, det erkänns. Så jag tackar verkligen socialdemokraterna som jag sett varit bra i farten och miljöpartiet som också varit bättre än oss.
Jag vet inte varför vi är så ointresserade, men jag hörde en förklaring igår, -Jag röstade nej, det räcker! Mitt argument om att man har en skyldighet att rösta föll platt till backen!
Jag tror också att jag levde i nån slags illusion om att Norrbotten ändå är så rött…å det var fel. I vår kommun röstade 7,9% på Sverigedemokraterna – eller för att vara exakt 7,88%. Alltså 149 personer, det var en ökning med 120 personer sedan förra valet! Junilistan som hade rätt gott om röster förra valet har tappat 140 röster och hade i år bara 2.
Jäkligt oroande tycker jag och jag undrar varför!

Jag tror inte att vi har 120 rasister i vår kommun – däremot säkert 120 missnöjda individer, som är putt på både det ena och det andra!
Men frågan kvarstår – varför röstar man på SD, eller Svenskarnas parti eller nåt annat i den falangen? Jag läste någonstans att det troligen beror på rädsla! Rädsla för det nya, för det ovanliga och osäkerhet inför mötet med andra än sin egen sort. Kan säkert stämma men jag tror också att det har att göra med de ofantligt enkla lösningar som dessa partier har. Allt verkar så enkelt, förbjud invandring så löser sig allt! Men så är det inte – vi lever i en global värld och att stänga oss inne i vår egen bubbla förlorar vi bara på!

DET är jag övertygad om!

Att miljöpartiet gick fram ordentligt i vår kommun var förvånande men glädjande – även om jag naturligtvis helst sett att de rösterna var lagda på mitt parti istället!

Nå, åter till EU-valet. Det är oroande att Europaparlamentet knappt kan ses som en demokrati längre, att så få deltar i valet är ett stort demokratiskt problem! Iofs så ökade valdeltagandet i Jokkmokk ordentligt – från 37,7 till 46,4 – men så är det ju inte överallt.
I Slovakien röstade bara runt 13% (har bara hittat de preliminära siffrorna men förra gången låg det på 16% så att det ligger ungefär samma är nog troligt), i Tjeckien röstade 18%. De andra länderna jag hittade ligger som Sverige mellan 30-40% och det kan man verkligen inte kalla en majoritet av befolkningen i EU.
Det oroar mig mycket! Även om jag inte är för att vi ska vara medlem i EU så blir det bisarrt att vi tillåter så många brunskjortor i denna maktens korridor – för det är det, en maktens korridor.
Man kan tycka att våra få delegater har lite makt och så kan det vara MEN om alla länder hade en mindre rasistisk, fascistisk eller nazistisk representation så inbillar i alla fall jag mig att det skulle påverka EU i en bra riktning. Vänstervågen som vi pratar om här i vårt lokala EU-val finns inte ute i EU.
Tyskland har som exempel nu fått en representant från NPD, franska Nationella fronten har gått fram ordentligt o.s.v.

DET ÄR OROANDE!

Å den bild som jag hittade på Facebook säger precis det som jag känner:

10414539_816567395037620_1852880808623222413_n

Jag tycker också att det är märkligt hur vår toleransnivå för dessa partier sakta höjs, för inte alltför länge sedan blev en skola anmäld för att de släppt in nazist som höll ett föredrag – nu blir en skolchef JO-anmäld för att INTE släpper in ”Svenskarnas Parti” – det är inte klokt!

Det går en våg av diskussioner om hur man ska förhålla sig till dessa partier och i Dagens Nyheter igår var det en mycket intressant artikel av Marie Darriessecq – som jag tyvärr inte hittar på nätet, som handlar om Nationella fronten i Frankrike. Hon skriver:
”Vi har försökt med allt. Likgiltighet och attacker, demonisering och domesticering. På 80-talet gällde den stora debatten i franska medier om man skulle frysa ut Nationella Frontens representanter eller låta dem föra sin talan på samma sätt som de ”normala” partierna.”

Hon menar att det spelar ingen roll!

Hon berättar också om ett åtal mot hennes förlag:
”1999 kallades jag som vittne när Jean-Marie Le Pen (NF:s förre ledare) väckte åtal mot mitt förlag P.O.L. och författaren mathieu Lindon. Åtalet handlade om huruvida Lindon hade rätt att låta en av sina romanfigurer säga att Le Pen var rasist. Vi förlorade den rättegången, till och med i Europadomstolen för de mänskliga rättigheteran.”

Fy sjutton säger jag!

Förövrigt önskar jag er en fin vecka, själv ska jag och några kollegor fara till Luleå på ”Vårruset” och nej, jag springer inte – jag går med stavar!

joggande